Skip to main content

Skärpta straff för brott mot livsmedelslagen

livsmedelslagen 450

Vid årsskiftet skärptes straffen för brott mot livsmedelslagen. Dels återinfördes fängelsestraff på upp till två år och dels infördes sanktionsavgifter för vissa överträdelser. Den nya skärpningen i regelverket syftar till att ge säkrare livsmedel för konsumenten och dessutom bidra till en rättvisare konkurrens mellan livsmedelsföretagen.

I Sverige ska alla kunna lita på maten vi äter. Företagen har ansvar för att deras produkter är säkra och att ingen konsument blir vilseledd, till exempel av informationen på livsmedelsförpackningen eller av maten som serveras på restaurangen. Varje år sker dock överträdelser av reglerna på livsmedelsområdet, något som i många fall inte har kunnat beivras tillräckligt kraftfullt.

– Regelbrotten kan till exempel handla om att man märker livsmedel på ett missvisande sätt eller har obefintliga hygienrutiner i sin verksamhet. Konsumenten kan bli allvarligt sjuk av den här maten, säger Jan Sjögren, avdelningschef för livsmedelskontrollen på Livsmedelsverket. Ansvariga myndigheter får nu mycket bättre möjligheter att ingripa mot de företag som struntar i reglerna.

Fängelsestraff

Genom att fängelse återförs i straffskalan ökar polisens och åklagarens möjligheter att utreda brott mot livsmedelslagen, till exempel genom att genomföra husrannsakan eller prioritera den här typen av brottsutredningar högre. Fängelsestraff kan till exempel utdömas då man på olika sätt producerar, hanterar eller marknadsför livsmedel som kan orsaka en fara för människors liv eller hälsa.

– Det här är en stor och positiv förändring för både konsumenterna och dessutom alla seriösa livsmedelsföretag, säger Jan Sjögren. Idag kan man utan kännbara konsekvenser bryta mot reglerna, vilket gör att konkurrensen snedvrids och drabbar de företag som vill göra rätt.

En annan viktig förändring i reglerna är systemet med sanktionsavgifter som tas ut vid mindre allvarliga överträdelser. Sanktionsavgiften är en administrativ avgift som tillfaller staten. Ett exempel på när sanktionsavgifter tas ut är om man startar en ny verksamhet utan att ha gjort en anmälan till sin kontrollmyndighet.