Skip to main content

Polisen önskar lokal samverkan i utsatta områden

rpc mote 450


Den 18 februari samlade Rikspolischefen ett 50-tal representanter för handeln för att informera om utvecklat samarbete i så kallade utsatta områden. Hur skapar man en hållbar samverkan kring näringsidkarnas lokala behov?

På plats fanns förutom Convenience Stores Sweden/Butikerna, andra branschorganisationer, Svensk Handel, Handelsanställdas förbud, Axfood, Ica, Stockholms Handelskammare med flera. Kim Nilvall från NOA (underrrättelse-enheten) berättade om vad som är problemet med utsatta områden, om kriminaliserande processer och kriminella strukturer. Han visade en modell för hur man kan beskriva ett samhälle utifrån fyra stadier av påverkan och gav perspektiv på lokal samverkan och brottsförebyggande samarbete.

Med ett utsatt område menas en boendemiljö som kännetecknas av att det är geografiskt avgränsat område med låg socioekonomisk status där de boende direkt eller indirekt utsätts för kriminell påverkan. Öppen handel med narkotika finns liksom ett visat missnöje mot samhället. Vidare en minskad benägenhet att anmäla brott och vittna, en tystnadskultur. Slutligen – att polisen har svårt att klara sin uppgift.

Miljonprogramsområden är ofta utsatta och det finns problem både i centrum och förorter. Sex procent av Sveriges befolkning bor idag i sådana områden och många känner sig kanske mer otrygga än vad som är ”nödvändigt” eftersom problemen ofta belyses i media.

Riskgrupp

Kim Nilvall visade hur etableringen av en socialt organiserad kriminell struktur i boendemiljön uppstår. Den stora riskgruppen är de ungdomar som går ut nian utan gymnasiekompetens – vilket i dessa områden är hela femtio procent – som då blir en rekryteringsgrupp för kriminalitet. I Rosengård i Malmö till exempel, vet Polisen exakt vilka de 85 kriminella är och att medelåldern är 22,5 år. Det stora problemet är att även om man skulle låsa in alla 85, så skulle det finnas lika många nya om ett år. Pudelns kärna är att få dem att gå i skolan och få bättre förutsättningar.

Polisens organisation och annat i samhället är idag inte anpassat för att klara problemen i de extra utsatta områdena. Men lokal samverkan och brottsförebyggande samarbete kan man dock lösa en del. Polisen behöver därför om hjälp från näringsidkarna, skolan och politikerna. Man beskrev fem aktörsgrupper i bostadsområdet som förutom näringsidkare av olika slag är boende, fastighetsföretag, kommun och myndigheter och civilsamhället.

Dessa verksamheter har ofta stor betydelse för ett område eftersom de utgör det som brukar kallas för ett tredje rum eller plats, det vill säga ställen där människor mer eller mindre spontant kan träffas utanför hemmet och arbetsplatsen. En form av lokala mötesplatser och eftersom många söker sig dit, skapas det också en form av social kontroll.

Plan för samarbete

Rikspolischefen bjöd in till mötet för att man vill utveckla samverkan tillsammans med handeln. Det ska bli 10 000 fler poliser men det kommer att ta minst fem år. En plan för samarbete finns, polisen har koll på läget och det var detta man ville visa.

- Det är självklart bra med samverkan men viktigt att det inte blir ett projekt utan att det sätts in i daglig verksamhet, säger Convenience Stores Swedens vd Bengt Hedlund som tycker att mötet visade att polisen trots allt har koll på läget.

- Det kommer att ta tid men går att lösa problemen med de utsatta områdena.

Text: GUNILLA PIHLBLAD
Foto: BENGT HEDLUND