Höjda priser för livsmedelsproducenter
För fjärde kvartalet i rad drabbas svenska livsmedelsproducenter av kraftigt ökade kostnader på bland annat råvaror, förpackningsmaterial, transporter och energi. Samtidigt råder det brist på en lång rad nödvändiga insatsvaror, och företagens prognoser för det kommande halvåret är mörka enligt branschorganisationen Livsmedelsföretagen.
I vanliga fall skulle Livsmedelsföretagen rapportera om medlemsföretagens kostnadsläge i det ordinarie Konjunkturbrevet för Q4 2021 som släpps i mars. Men på grund av det extraordinära läget släpper branschorganisationen redan nu en extrainsatt kostnadsrapport, baserad på en medlemsenkät. Kombinationen av extrema kostnadsökningar och stora brister på viktiga insatsvaror är något som den svenska livsmedelsindustrin inte har upplevt i modern tid.
Indexvärdet för de svenska livsmedelsproducenternas kostnader under Q4 landar på 99, den högsta nivån som Livsmedelsföretagen har uppmätt och bara en enhet från maxvärdet på 100 (där 50 är oförändrat). Nästintill samtliga av Livsmedelsföretagens medlemsföretag rapporterade därmed om mycket stora kostnadsökningar för sina inköp av råvaror.
– Under mina tolv år som chefekonom för Livsmedelsföretagen har jag aldrig sett något liknande, och jag vet faktiskt inte hur långt tillbaka man skulle behöva gå för att hitta något som ens kommer i närheten. Jag är full av beundran inför hur de svenska producenterna har lyckats hantera kostnadsökningarna, men nu tror jag att många börjar närma sig en brytpunkt, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Råvarukostnaderna representerar i snitt cirka 45–50 procent av företagens omsättning och är den enskilt viktigaste kostnadsposten. Andra viktiga kostnadsposter förenat med livsmedelsproduktion är förpackningsmaterial, el och transporter. Samtliga dessa poster ökade också explosionsartat i pris under Q4 med ett indexvärde på 99. Cirka 80 procent av de svenska livsmedelsföretagens totala produktionskostnader ökade därmed kraftigt under Q4.
Långtgående konsekvenser för svensk livsmedelsproduktion
Utöver kraftigt ökade kostnader för råvaror, transporter och förpackningsmaterial har livsmedelsproducenter i främst södra och mellersta Sverige även drabbats av en aldrig skådad elprisutveckling.
– En illa genomtänkt och ännu sämre genomförd svensk elförsörjningspolitik har lagt grunden för en explosionsartad kostnadsutveckling. Och det här är en bister verklighet som både industri och hushåll kommer att få förhålla sig till under överskådlig tid, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Med flera anläggningar i södra och mellersta Sverige känner livsmedelsföretaget HKScan i allra högsta grad av de ökade elpriserna, berättar Lars Appelqvist, vd på HKScan Sverige.
– Det är priset på flera produktions- och distributionskritiska insatsvaror som har ökat kraftigt. Kostnaderna för drivmedel och transporter har ökat ca 25 procent men framför allt har elkostnaderna skjutit i höjden med ca 80–90 procent på årsbasis, vilket kraftigt påverkar våra produktionskostnader, säger Lars Appelqvist.
Lars Appelqvist, vd HKScan Sverige. Foto: HKScan
Enligt Lars Appelqvist riskerar de ökade kostnaderna att få långtgående konsekvenser för hela den svenska produktionen av livsmedel.
– Våra leverantörer, lantbrukarna, drabbas av samma typer av kostnadsökningar som vår produktion, och det höjda priset på diesel, handelsgödsel och foder slår extra hårt på deras verksamhet. Sammantaget ser vi en risk vad gäller den långsiktiga tillgången på svenskt kött och därmed en negativ inverkan på den inhemska livsmedelsproduktionen, menar Lars Appelqvist.
På frågan om hur konsumentpriserna kommer att påverkas menar Lars Appelqvist att de enorma kostnadsökningarna som primär- och förädlingsledet nu brottas med måste fördelas över hela värdekedjan.
– Vi sätter ju inga konsumentpriser, det gör butikerna själva, men det är tydligt att alla i värdekedjan kommer att behöva hjälpas åt att bära de här kostnadsökningarna. Det innebär att konsumenterna med största sannolikhet kommer att se höjda priser. Samtidigt har vi en marknadsanpassad prissättning, vilket innebär att priset till konsument för svenskt kött eller köttbaserade produkter inte kan bli hur höga som helst. Blir det för dyrt så ökar importen i stället vilket i sig är ett hot mot den inhemska livsmedelsproduktionen, avslutar Lars Appelqvist.