Välklingande butiksvaror, färre stölder?

I forskningsprojektet ”Välklingande butiksvaror” har man arbetat med virtuella butiksmiljöer och  VR-glasögon.

Butiksstölder är ett vanligt problem för många butiker och något som fortsätter att öka. Kameraövervakning, larmbrickor på varor och i vissa fall väktare är några av de vanliga säkerhetsåtgärder som används idag för att förhindra stölder. Men går det att förhindra och förebygga stöld i butik med hjälp av ljud? Och kan ett sådant projekt även medföra andra fördelar?

Kjetil Falkenberg är ljudforskare och docent på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, och arbetar med en generell och applicerbar metod för såväl färre stölder som bättre arbetsmiljö. Projektet heter  ”Välklingande butiksvaror” och hans forskning inriktar sig rent allmänt på hur musikteknologi kan berika människors tillvaro. Intressant på många vis.

Kjetil och hans team är mitt ett Handelsråds-finansierat forskningsprojekt där kunder och butiksmedarbetare agerar i en virtuell butik för att undersöka hur sonifiering, ljuddesign och ljudsättning kan fungera för bättre arbetsmiljö och som ett alternativ till traditionella övervakningssystem. Genom att ljudsätta varor ska det hjälpa personal att få en överblick hur varor rör sig inne i butik.

Hur kan man förhindra stöld? 

- Ett sätt är att ändra tankegången hos den som funderar på att begå stöld genom att uppmärksamma och registrera när vissa varor rörs i butiken, säger Kjetil Falkenberg. Ljud kan användas till nästan vad som helst för att ge extra information om omvärlden, men är i dagsläget en ganska outnyttjad kanal.

Kjetil Falkenberg är ljudforskare och docent på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. (Foto: KTH)

Sonifiering är att systematiskt översätta data till icke-talljud för att förmedla information. Det är tillämpningsbart i en situation där en person behöver tolka sin omvärld och genom information kan förstå händelser i form av ljud. Sonifiering har en hel del dokumenterade användningsområden och används redan i teknik idag, men är i princip helt outnyttjad inom detaljhandeln.

- Målet i projektet är en prototyp som faktiskt fungerar – ett sätt att ljudsätta rörelse i butik. Vi kommer att behöva stämma av de olika ljudparametrarna så att de sticker ut lagom mycket. En person som känner sig orolig och lyhörd ska kunna märka av ljudet när de rör vid varor och veta att det de gör i butik inte är obemärkt, säger Kjetil Falkenberg.

Det är i sammanhanget också viktigt att det inte bara handlar om stöldprevention. Det är också en konsumentupplevelse och en köpdrivande effekt. Lika väl som presumtiva snattare reagerar och låter bli produkter som de rört vid eller lyft, så blir effekten att intresserade kunder får positiv uppmärksamhet från personalen.

- De som verkligen vill köpa märker inte ljudet då det är så pass subtilt.

Den representativa bakgrundsmusiken man använt har skapats av en av Sveriges främsta ljudkonstnärer.

I ”Forskarmötet”, Handelsrådets podd om forskning, berättar Kjetil Falkenberg mer om själva datainsamlingen. På grund av pandemin kunde man inte göra den på plats ute i butiker, utan allt är gjort som virtual reality i form av glasögon. Detta visade sig bli snarare en fördel än en nackdel då man kunde få fram mycket mer specifika resultat.

- Glasögonen är verkligen som att stå i en butik. Vi byggde upp en sådan där våra försökspersoner kunde gå runt och agera. Miljöerna ger en stark känsla av verklighet med ”kunder” i form av avatarer som också handlar. Först och främst studerade vi intet ont anande kunder och personal. Frågade om de hört specifika ljud och om de inte självmant nämnde ljud svarade de nej. Det låg också musik i bakgrunden som i en riktig butik samt allmänt skrammel.

Grundidén var att ljuden skulle vara ickestörande och kanske till och med behagliga. De togs fram i flera steg, man tittade bland annat på vilka ljud som normal finns i butik. Denna representativa bakgrundsmusik skapades sedan av en av Sveriges bästa ljudkonstnärer/producenter, Håkan Lidbo.

Man vet sedan tidigare att viss sorts musik skapar en större omsättning av gäster på caféer och restauranger.

- Det har inte forskats så mycket kring just detta tidigare. Mera om musikens påverkan i andra sammanhang, säger Kjetil Falkenberg och nämner det klassiska exemplet med vinbutiken som sålde mer tyska viner när det spelades tysk musik och mer franska när när musiken kom därifrån.

- Man har ju också undersökt vilken sorts musik som gör att kunderna stannar längre i en butik eller musiken som gör att man inte sitter för länge på matställen som vill ha ett flöde.  Det finns också exempel på att klassisk musik både kan lugna och skrämma bort, beroende på preferenser.

Resultatet av projektet ”Välklingande butiksvaror” ska presenteras fullt ut innan årets slut. Det är inte klart exakt hur det kommer att göras men Kjetil och hans forskarlag känner sig nöjda med de data man fått fram. 

- Det har också öppnat upp för nya forskningsfrågor om hur musik i butik påverkar, säger han i ”Forskarmötet”.

Text: Gunilla Pihlblad