Viktiga branschfrågor i valrörelsen

Bengt Hedlund i samspråk med Rasmus Ling (Miljöpartiet) i Malmö.

Convenience Stores Sweden ger sig in i valrörelsen och lyfter några av branschens frågor. Det handlar bland annat om att många handlare upplever det som krångligt med de olika tillstånd som krävs för att driva en välsorterad convenience-butik. Även engångsplastdirektivet diskuteras. Hur ska den slutliga kostnadsmodellen se ut och vilka konsekvenser blir det för den enskilda butiken?

Med start i Malmö den 18 augusti inledde Bengt Hedlund, vd CSS, en serie möten med olika riksdagsledamöter och riksdagskandidater. I Malmö blev det samtal och butiksbesök med riksdagsledamoten Rasmus Ling från Miljöpartiet. 
 
Samtalen fokuserade bland annat på hur krångligt många handlare upplever alla de olika tillstånd som krävs för att bedriva en välsorterad convenience-butik. Även myndigheternas olika tolkningar av lagen, och därmed bedömningar av hur produkter får synas i butiken, kom upp under samtalet. 
 
- Många handlare upplever att kommunerna bedriver utpressning mot handlarna när de inte delar myndigheternas bedömningar. Att inleda en tvist med kommunen är en stor risk då tillstånd kan dras in, och det är få handlare som är beredda att ta den risken. Då väljer många istället att ge med sig trots att kommunens inställning uppfattas som felaktig, säger Bengt Hedlund.    
 
Även engångsplastdirektivet kom upp för diskussion. Inom ramen för direktivet så har en modell presenterats som är baserad på antal skräp, till skillnad från vikt eller volym vilket är standard i renhållningsbranschen. I modellen väljer man att se en krossad glasflaska, som inte omfattas av lagen, som ett skräp medan en kaffemugg med lock ses som två skräp. Det återstår fortfarande att se en slutgiltig kostnadsmodell för nedskräpningsansvaret, så CSS uppvaktar myndigheter och politiker i frågan. 

Seminarium om det utökade producentansvaret för fimpar och förpackningar.

Valrörelsen tjuvstartade dock redan under Almedalsveckan i början av juli där CSS arrangerade ett seminarium om det utökade producentansvaret för fimpar och förpackningar. Tillsammans med Lena Lundberg som är ansvarig för plastråvarufrågor på IKEM samt riksdagsledamöterna Jakob Olofsgård (L), Hanna Westerén (S) och Martin Kinnunen (SD) diskuterades konsekvenserna för servicenäringen i glesbygden. 
 
Bland annat lyftes det fram att lagstiftningen leder till högre inköpspriser, krångligare skräphantering och mer byråkrati. Kostnader som måste föras över på konsumenterna. För många av företagen i servicenäringen är marginalerna redan under hård press,  främst där butiksalternativen redan är för få. 

- Våra medlemmar jobbar konstant med att minska sin miljöpåverkan och här kan politikerna hjälpa till genom att skapa incitament för innovation och utveckling av smartare lösningar. Principen måste vara att alla kan göra något, och även små förbättringar är bättre än ingen förbättring. När det gäller den senaste engångsplastlagen finns inga incitament att minska plastanvändningen i produkter eller att framställa plast miljövänligare, säger Bengt Hedlund och fortsätter:

- Antingen är det plast i produkten eller så är det inte det. Om ett företag minskar plastanvändningen i sina produkter med 90 procent, så kommer det med samma producentansvarskostnader, administration och krångel som för de som inte gör något.