Seminarium om kontanternas relevans och framtid

För fem år sedan, nästan exakt på dagen, förutspådde professor Niklas Arvidsson på KTH att det efter den 24 mars 2023 inte längre skulle vara ekonomiskt lönsamt att hantera kontanter.” Men hur blev det, egentligen? Arvidsson fick rätt. Det är olönsamt att hantera kontanter. Trots det så gör 90 procent av alla handlare det, och anledningarna till det är flera. 
 
Nyligen arrangerade Handelsrådet, arbetsmarknadens parters gemensamma organisation för att utveckla handeln, ett seminarium på temat kontanternas relevans och framtid. Mats Johansson, vd på Handelsrådet inledde med att ställa just denna fråga - hur blev det egentligen? 
 
I rapporten ”När slutar svenska handlare att acceptera kontanter?” från 2018 förespås bland annat följande: 
 
-    den 24 mars 2023 är kontanthantering inte längre ekonomiskt lönsamt för en genomsnittlig handlare
-    kontantminskningen går snabbare för dagligvaror än för sällanköpsvaror
-    handlaren har en otydlig bild av vad olika betaltjänster kostar
-    många tycker att kostnaden för kontanthantering är låg, medan de faktiskt är högre än för korthantering
-    samtidigt tycker många att kostnaderna för korthantering är höga, medan de faktiskt är lägre än för kontanthantering (så var dock inte förhållandet tidigare under en lång period före 2018, reds anmärkning)
 
I rapporten står också att handlarens beslut kring dessa frågor är starkt kopplat till vad deras kunder säger om detta, vikten av en trygg och säker arbetsmiljö samt om det fattas principbeslut, till exempel av branschföreningar, att sluta med kontanter.

Professor Niklas Arvidsson, KTH.

Stämmer dessa förutsägelser?
 
Arbetsgruppen som skrev rapporten utgick från att de faktiska kostnaderna för kontanthantering var 198 000 SEK/år (2018) och andelen av den totala omsättningen som betalades med kontanter  var 18 procent. Vidare utgick man från att en snittbutik omsatte 8,5 miljoner kronor och hade en vinstmarginal på 32 procent. Slutligen utgick man från att kontantanvändningen minskade med 15 procent per år. Detta ger slutsatsen att från den 24 mars 2023 så ligger kontantförsäljningen på under 7 procent av totalen och är inte lönsam att hantera.
 
Hur ser det ut idag? 
 
Enligt Riksbankens rapporter så ligger kontantanvändningen idag år 2022/2023 på just 7 procent av den totala försäljningen. Alltså var beräkningen som gjordes 2018 ganska rätt. Är då Sverige kontantlöst idag? 
 
Både ja och nej. Ja, enligt denna definition att det inte är lönsamt längre, men nej inte i praktiken förstås. Det beror på att handlaren tar hänsyn till andra faktorer som att kunderna vill betala med kontanter, hur närliggande butiker gör, hur internetinfrastrukturen fungerar med mera. 
 
Men det finns andra faktorer som också påverkat utvecklingen. Den totala mängden kontanter i Sverige nådde sin topp år 2007/2008 med cirka 106 miljarder SEK. Sedan minskade den drastiskt, och faktiskt utan motstycke i världen. Under 2018 så nådde vi botten på kontantmängden med cirka 60 miljarder SEK.

En drastisk minskning av mängden kontanter i Sverige, faktiskt utan motstycke i världen.
 

Varför denna minskning och varför fortsatte den inte efter 2018? 
 
Carl Andreas Claussen, senior rådgivare på Riksbanken gav några förklaringar till detta. Men först beskrev han hur Sverige sticker ut bland alla andra länder i västvärlden. 
 
Efter 2008 inträffade flera händelser som påverkade kontantmängden. Först kom Rut och Rot som ledde till att hanteringen av kontanter som svarta betalningar minskade. Sedan kom kassalagen 2010. Den ledde till att ännu fler betalningar blev ”vita”. År 2012 kom Swish som blev en succé och minskade kontantmängden ännu mer. Slutligen kom ett stort sedel- och myntutbyte under perioden 2012 till 2017. Många banker slutade att ta emot sedlar och användandet minskade åter igen. Alla dessa händelser hände under en relativt kort period som vi inte har sett i något annat land. Den perfekta stormen, menade Claussen.
 
Efter 2017 så startade en debatt om vad som händer om kontanterna försvinner och diskussioner om en e-krona startade, en diskussion som fortfarande pågår. Pandemin, och sedan Ukrainakriget, har påverkat människor att öka sin beredskap och faktiskt förvara en viss mängd kontanter hemma.

Efter 2008 inträffade flera händelser som påverkade kontantmängden.

 
Hur det ut inom handeln idag? 
 
Bengt Nilervall, näringspolitisk expert på betalfrågor på Svensk Handel gav oss en bild. Han berättade om en undersökning som görs årligen av Svensk Handel. Den visar att inom fysisk handel så sker betalningar med följande betalsätt:
 
Kort: 90 procent (varav 80 debetkort och 20 kreditkort)
Kontanter: 7-8 procent
Swish: 1-2 procent
Faktura: 1-2 procent
 
Inom kategorin kort räknas också betalning med mobilen, vilket i praktiken är kort som är lagrade i mobilen. 
 
Men hur många handlare tar emot kontanter?  Faktiskt närmare 90 procent av alla handlare!
 
Tror handlarna att man kommer att sluta med kontanter?  Nej, 72 procent av alla handlare tror INTE att man kommer att sluta med kontanter i framtiden.
 
Nilervall avslutade med att berätta om vilka trender som kan komma att påverka kontanthanteringen:
 
Självscanning
Kontaktlösa betalningar
Användandet av mobiltelefonen
Betalappar
Swish
Obemannade butiker
Digitalt id
Svensk e-krona
 
Och kom ihåg att vi har avtalsfrihet i Sverige, vilket innebär att varje butik själv kan bestämma om man tar emot kontanter eller inte. Detta kan dock eventuellt komma att ändras med ny lagstiftning i framtiden som kan tvinga att man ska acceptera kontanter.
 
Sista ordet kom från professor Niklas Arvidsson som påpekade att Sverige INTE är landet lagom, utan vi sticker ut även i betalningssammanhang.
 
Text: Bengt Hedlund
Bilder från seminariet. Översta bilden: Colourbox

Procentvis ändring i kontantmängden 2001-2018. Sverige sticker ut internationellt.