Driftstödet till glesbygdsbutiker - har det gjort skillnad?


Sedan 2016 finns ett statligt driftstöd till glesbygdsbutiker. Det tillkom med syftet att ”hela Sverige ska leva”. Handelns Forskningsinstitut har nu presenterat en utvärdering av stödet och det enkla sammanfattningen är att det gjort nytta. Butikernas överlevnadsgrad har ökat även om de inte växer tack vare stödet.

Forskningsresultatet presenterades på ett seminarium tidigare i april. Här kommer en sammanfattning av detsamma men vi inleder med bakgrunden till stödet.

Sedan mitten av 1900-talet har en tredjedel av de butiker som fanns i glesbygdsområden försvunnit. Dagligvarubutikerna i dessa glesbygdsområden har en central roll som sträcker sig bortom deras direkta funktion. De erbjuder också exempelvis tillgång till posttjänster och apoteksprodukter och främjar social interaktion och samhällsengagemang. De är helt enkelt viktiga mötesplatser och  bygdens ”bultande hjärta”.

För att säkerställa överlevnaden av dessa butiker infördes ett särskilt driftstöd till dagligvarubutiker i sårbara och utsatta områden. Stödet infördes 2016 och expanderades 2018, då fler företag blev berättigade till stöd. Under 2016 och 2017 tog cirka 180 försäljningsställen emot stödet. Efter expansionen 2018 steg antalet stödmottagare till cirka 270.

Att butiker har lagts ner i den omfattningen som skett, har egentligen en enkel förklaring. För att det ska finnas verksamhet måste det finnas kunder. Urbaniseringen, skifte mot stora butikskedjor och alla kriser under senare tid, har dragit sina strån till nedläggningarna.

Butikernas roll är mycket större än att bara leverera dagligvaror.

Konsekvenserna blir att den mångsidiga servicen försvinner. Det i sin tur betyder att orten som sådan blir mindre attraktiv att bo i och att det blir en negativ spiral med avfolkning. Tillväxtverket gjorde 2021 bedömningen att glesbygden kan förlora en tredjedel av sin befolkning innan år 2038.  Andra konsekvenser är ökade transportkostnader och besvär för vissa kundgrupper. Man ska också ha i åtanke att små orter är sårbara även för måttliga befolkningsminskningar.

I forskningen finns det argument både för och emot statliga stöd. Det som talar för är det som man på myndighetsspråk kallar kollektiva nyttigheter. Sådant som alla kan använda och som skapar externa effekter.

Obemannade och semi-obemannade butiker fanns nästan inte alls när stödet infördes. Idag finns det ett kriterie att man måste ha öppet med personal minst 15 timmar i veckan för att kunna söka.

Argument mot statligt stöd är ”survival of the fittest”-teorin som säger att vi inte ska störa marknaden så mycket. De butiker som är lönsamma ska överleva. Dessutom kan dåligt designade stöd kan göra att ett företag avstår från att växa. Vidare så snedvrider stöd konkurrensen så det gynnar vissa företag och inte andra.

När det statliga stödet till butiker i glesbygd designades 2015 var det ett viktigt kriterie att avståndet skulle vara minst 15 kilometer till ett annat försäljningsställe. Det ändrades till 10 kilometer 2018 då det också lades till att det skulle vara fasta lokaler som är öppna året runt och en att nettoomsättningen skulle vara lägre än 11 miljoner. För butiker i skärgården gäller inte avståndet på samma vis. Där handlar det i stället om förbindelser med fastlandet.

Dessa skyltar talar sitt tydliga språk om butiken som ”bygdens bultande hjärta”.

Så, i vilken utsträcknig har stödpaketet bidragit till att butikerna överlever? Har det medfört signifikanta förändringar för butikerna - som omsättning, sysselsättning, produktivitet och rörelsemarginaler. Hur har de använt stödet? För att öka antalet anställda, lönerna eller i något annat syfte? Det är vad det tvååriga forskningsprojektet skulle ta reda på. Man jobbade genom att jämföra stödmottagare med likvärdiga butiker som inte var berättigade till stöd.

Utan att gå in för mycket på metod och data konstateras att stödet har ökat butikernas överlevnadsgrad - vilket ju också var syftet. Så stödet gör sitt jobb. Men butikerna växer inte tack vare stödet och arbetsproduktiviteten samt antalet anställda ökar inte. Men rörelsemarginalen ökar med cirka 3 procent och totallönerna ökar. Det sistnämnda kan vara en indikation på till exempel ökad bemanning eller ökade öppettider.

Forskarna som presenterade resultatet menade slutligen att vi kanske ändå ska vara lite försiktiga, även om vi gillar stödet. Det finns ju fortfarande många som säger att vi inte ska störa marknaden så mycket och att det kan få företag att inte växa.

2025 fick 272 butiker driftstöd. 185 av dessa var aktiebolag, övriga ekonomiska föreningar eller enskilda firmor. Axfoods kedjor (Tempo, Handlar'n, Matöppet) är i topp följda av kejdelösa butiker. På delad tredjeplats kommer Ica koncept Ica Nära och Menigos Nära Dej.

Här kan du läsa mer om driftstöd och investeringsstöd:

https://tillvaxtverket.se/tillvaxtverket/sokfinansiering/omvaraolikastod/stodforserviceutveckling/sarskiltdriftstodtilldagligvarubutiker.2690.html

https://tillvaxtverket.se/tillvaxtverket/sokfinansiering/omvaraolikastod/stodforserviceutveckling/investeringsstod.3540.html

Text och foto: Gunilla Pihlblad
Bilderna är tagna i olika butiker vid olika tillfällen och har inget direkt med texten att göra.